Recension: ”Kamouflageprinsessan” av författaren Malin Roca Ahlgren och illustratören Mattias Andersson

”Författaren skriver med stor trovärdighet om Heddas svårigheter som orsakas av hennes NPF-diagnoser. Vi får också följa hur föräldrar och lärare resonerar runt Hedda. Handlingen förstärks av tydliga och glada illustrationer.

Kamouflageprinsessan passar bra i diskussioner om människors olika behov och för yngre läsare passar den bäst för högläsning då det förekommer en del situationer som kan behöva förklaras. Sammanfattningsvis en bra bok om att förstå att alla är olika och har varierande behov.”

Publiceras i BTJ-häftet nr 8, 2023.

Lektör Anna Wilner

Läs mer om boken och beställ den här: –>> https://www.adlibris.com/…/kamouflageprinsessan…

See Insights and Ads

Boost post

Like

Comment

Share

Annons

Ta grepp om övergreppen

Har under julhelgerna sett dramaserien ”Nattryttarna” och har påverkats starkt av det jag har sett. Serien handlar om Molly som just har gått ut nian när hon anländer till ridskolan Heddesta för att arbeta och leva nära hästarna. Molly tycker först att hon har kommit till paradiset, men snart ser hon tecken på att allt inte står rätt till. Jonas Karlsson spelar årets kanske obehagligaste svenska roll i ”Nattryttarna”. En dramatisering av de uppmärksammade händelserna på ett ridcenter på Ekerö, där unga flickor blev sexuellt utnyttjade av en känd hästprofil, som även hade sin familj boende på gården. https://www.tv4play.se/program/nattryttarna

VI MÅSTE FÅ STOPP PÅ ÖVERGREPPEN SOM SKER I STALLEN
Det var några år sen som Matilda Bohman tog kontakt med mig med en vädjan om att Kikkuli skulle ge ut skriften ”Ta grepp om övergreppen” då hon kände till att det som utspelar sig i serien ”Nattryttarna” var något som förekom i flera stall runt om i Sverige. Jag tyckte att det var ett mycket bra initiativ och till Matildas och min glädje startade även Me too-rörelsen kort efter att skriften kom ut. Vi hade stora förhoppningar om att skriften skulle kunna göra skillnad och användas av ridskolorna runt om i Sverige. Men tyvärr kan vi av försäljningssiffrorna konstatera att vi inte har lyckats nå ut med skriften till tillräckligt många. Jag hoppas att alla som läser detta kan hjälpa till att få ut informationen om att det finns en mycket välskriven skrift vars syfte är att stödja idrottsföreningar i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp. Materialet kan användas fristående eller tillsammans med boken BRÄND (finns endast som e-bok numera då den fysiska boken har sålt slut) skriven av Marianne Wallin. Tillsammans utgör skriften och boken ett mycket bra underlag för diskussioner bland både ungdomar och vuxna.

Här hittar ni mer information om skriften: https://www.adlibris.com/se/bok/ta-grepp-om-overgreppen-9789188195579
Här hittar ni boken Bränd av Marianne Wallin: https://www.adlibris.com/se/bok/brand-9789189610897

Tillsammans kan vi stoppa övergreppen!

Anna Lärk Ståhlberg, chefredaktör och VD på Kikkuli Förlag

Recension: Läshunden Ludde

Hur kan egentligen en hund som själv inte kan läsa bli en läshund kanske du undrar? Jodå, med rätt träning kan hunden göra sitt jobb utan att själv kunna läsa – att lyssna och välja bok blir istället viktiga uppgifter. En del elever som inte tycker om att läsa för andra tycker faktiskt om att läsa för en hund! En söt berättelse som är mycket informativ, efter avslutad läsning har jag koll på vad en läshund bör kunna, hur den tränas och hur den sedan kan jobba! En bra ”börja läsa- bok” för de yngre läsarna!

Läs hela recensionen här: https://www.instagram.com/p/Cktv5KpD1Rj/

Recension: Olle kan inte vara glad

Psykisk ohälsa hos barn är nog vanligare än vad vi tror och Olle kan inte vara glad – En bok om
ångest är den femte boken i en barnboksserie om psykisk ohälsa. Författaren Annelie Strömberg
brinner för att sprida kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Här
beskriver hon på ett enkelt och verklighetstroget sätt hur ångest kan kännas, allt skildrat på ett insiktsfullt sätt
utifrån Olles perspektiv. Boken är lättläst, men bäst är ändå att vuxen och barn läser den tillsammans och
samtalar kring innehållet. Carina Stahres illustrationer består av tecknade bilder som är ganska mörka och
sorgsna. Ångesten skildras i bokens slut som ett otäckt monster, men Olle lyckas övervinna sin rädsla.
Monstret försvinner och bilderna blir ljusare och gladare.

Det här är en viktig och hoppfull bok för familjer
som har barn som mår dåligt. Vi måste våga prata om psykisk ohälsa och då är den här boken ett utmärkt stöd
för samtal.
Helhetsbetyg: 4.

Publiceras i BTJ-häftet nr 24, 2022.
Lektör Maj-Britt Claesson

De övriga böckerna i serien är:
Egon oroar sig – en bok om tvång,
Greta vågar inte säga hej – en bok om social fobi
Stina blir arg och slåss – en bok om ilska
och Märta kan inte sova – en bok om sömnproblem.

Recension: Linne & Loddi

I Linne & Loddi bor femåriga sameflickan Linne med renägande mamma Aili i ett skogsområde där renarna genom brutal skogsavverkning har svårt att finna föda: renlav. Den växer bara i gammelskog. Även hackspettungen Loddi (”liten fågel” på samiska) har problem med att finna larver när gamla träd huggs ner.

Loddi berättar för Linne om skogsskövlingens följder. Linne blir djupt upprörd och engagerar sig för att hindra ytterligare kalhyggen. På 24 uppslag, illustrerade med Judith Balagueros ljuvliga bilder, understryker författarens engagerande texter. Precis som i Naja & Narva utspelas berättelsen bland ursprungsbefolkningar, och även med denna bok har man samarbetat med Greenpeace Nordic. /…/

I bilderböckerna ligger fokus på vilda djurs utsatthet.

Linne & Loddi är en lättfattlig, tankeväckande, vacker bilderbok, vars innehåll förhoppningsvis väcker ett miljöengagemang hos 3-6-åringar, och uppläsaren.

Helhetsbetyg: 3.

Publiceras i BTJ-häftet nr 22, 2022.
Lektör Eva Bjärlund

Recension: Muren

En mur kan symbolisera många typer av avståndstaganden. Berättelsen ger underlag till diskussion om vad som är viktigt och vem som bestämmer det. Sarah Vegna, som tidigare publicerats på Olika och Idus förlag, har skrivit en kortfattat inkännande text /…/ om /…/ viktiga frågor att söka svar till. Victoria Levin, utbildad på HDK-Valand, har gjort bilder i milda pastellfärger med känsliga karaktärer med mjukisdjursliknande utseende.

Publiceras i BTJ-häftet nr 23, 2022.
Lektör Christina Wedenmark

Helhetsbetyg: 3.

Månadens författare – Matilda Olsson

Denna månad möter du Matilda Olsson som är författare till boken Bara Rebell. 

Varför ville du börja skriva/illustrera?

Berättandet har alltid varit en essentiell del av min personlighet, men är också något som alltid fått mig att må bra. Jag har spelat teater sedan jag kunde läsa, vilket öppnade upp för hur man kan ge text liv och mening, och som också har resulterat i hur jag skrivit dramatik och skönlitterära texter. Min debutbok bottnar i kärleken till det gestaltade ordet, längtan efter att få närma sig verkligheten och att få beröra – det är det yttersta målet med allt jag skapar. 

När, var och hur utför du ditt skapande?

Jag drivs mycket av att göra tid för mitt skapande, och med det menar jag att jag nästintill schemalägger skrivandet. Ett skrivprojekt om året, minst två skrivtillfällen i veckan. Ibland skriver man ett ord, ibland fem kapitel – det viktiga är bara att göra det. Det blir inte alltid (långt ifrån alltid!) bra, men det ger garanterat nya insikter, tankar och idéer. 

Jag letar alltid inspiration i min direkta samvaro, och älskar att fånga de små, små detaljerna i det som oftast går en rakt förbi. Man kan verkligen skriva en hel berättelse om ett möte mellan två tjejer på en nattklubbstoalett eller om en skrämmande kille i mellanstadiet som älskar chokladbollar lite för mycket. (Tro mig, båda delarna ligger till grunden för två av mina verk – gissa tre gånger vilken som hör ”Bara Rebell” till) Kort sagt, leta inspiration överallt – var girig! – men vänta inte på inspiration. Den kommer aldrig av sig självt. 

Vad är ditt favorit citat/illustration från dina verk?

Jag har flera citat från ”Bara Rebell” som jag älskar, dels för att de är oumbärliga för berättelsen men också för att de säger mycket om bokens syfte. 

Det jag särskilt vill lyfta ut här är något som sägs i konversationen mellan Lo och storasyster Hilda: 

”Man måste var rebell, du vet, en sådan som går emot det som anses vara normalt.” 

” … En rebellisk revolution. Jag ska starta rebelution!” 

Men även citatet: 

”Ingen kommer lyssna på någon som är arg jämt. Men man blir ju arg när ingen lyssnar på en.”

Recension: ”Fantastisk hästbok”

Denna bok innehåller det mesta som utgör en fantastisk hästbok. Den innehåller  vänskap, spänning, glädje, sorg och inte minst kärleken till hästen. Det är hjärte värmande att läsa om hur Nova och Tilda utvecklas tillsammans. De har ett väldigt fint samspel mellan varandra. Boken har en fin och lättläst text. Tankar och känslor är bra beskrivna.

Läs hela recensionen på Rämmengårdens hemsida: https://rammengarden.blogspot.com/2022/08/vaga-spranget.html

Månadens författare Lotte Vikléa om sommaren

Lotte Vikléa är vår månadsförfattare. Hon har skrivit böckerna om Lea Lejontämjare och boken Kittelbubblor. Så här beskriver hon sin författarsommar har varit så här långt.

Det har varit en minst sagt händelserik sommar. Jag har börjat vlogga (Vikléas skrivarpepp, fredagar på Facebook/Instagram) och skrivit klart första utkastet till min feelgood och fått ett lektörsutlåtande. Jag har flyttat från lägenhet till radhus och hållit sommarkursen ”Skapa din egen bilderbok” på Skurups folkhögskola tillsammans med Johanna Rehn som har illustrerat Leaböckerna. Nu går jag och väntar på att få se illustrationerna till min kommande bilderbok ”Leksaksbiblioteket”. Det är Markus Lindholm som ska illustrera och boken väntas komma ut i början på nya året. Följ mig gärna på Facebook/Instagram (l.viklea så får du veta mer. 

Vägen framåt

Genom blogginlägg och i min bok har jag beskrivit en tuff resa för vår familj. Texter om utmattade barn och föräldrar, oro, stress, att bli ifrågasatt och misstrodd, att behöva kämpa i konstant motvind… Kampen började hösten 2014 och pågick i många år.

De tuffa åren har givetvis även innehållit en hel del härliga och fina stunder. Mirakel och guldkorn. Skratt och glädje. Mycket kärlek.

Mina tankar blev blogginlägg som sedan blev en bok och föreläsningar. Mitt mål har aldrig varit att själv synas och ta plats. Mitt enda mål har varit att försöka ge stöd till andra som lever liknande liv och att upplysa, minska fördomar och öka samsynen mellan hemmet och skolan. Jag försöker hålla mig anonym för att mina barn ännu så länge önskar det. Jag skäms inte över mitt liv på något sätt och jag är otroligt stolt över mina fina barn.

Vår väg fortsätter framåt (ofta med myrsteg men myrsteg leder som sagt också framåt) och numera kan jag förmedla mer hopp. Livet lättar och framsteg märks mer och mer. När man sitter ”mitt i skiten” ser man ingen väg ut och ingen ljusning. Nu kan jag läsa gamla inlägg från förr och undra hur vi orkade ta oss igenom allt. På något sätt gjorde vi det och nu står vi här och har överlevt.

Vi kan andas nu. Vi lever inte längre i ett kompakt vakuum av ångest. I flera år gjordes orosanmälningar till socialtjänsten för våra barns skolfrånvaro precis innan sommarlov (och även jullov). Nu har vi sluppit det i ett par år. Vi kan äntligen få vila på lov.

Att livet har lättat beror på flera olika saker. Dels beror det på pandemin som tillät studier hemma men också att våra killar började må bättre efter lång vila och läkning.

Nu slutar Linnéa årskurs 6 och vi lämnar låg- och mellanstadieskolan bakom oss. Det är samma skola som killarna gick på. Vi har haft barn på den skolan i 14 år. För våra killar fungerade inte den skolan men Linnéa har haft världens bästa lärare sedan årskurs 2 och det är därför vi ändå valde att låta henne gå kvar. Linnéa är vårt första barn som går ut årskurs 6 utan hög frånvaro och hon har betyg i alla ämnen.

Emil (17 år) tog ett extra år på individuellt val för att läsa in några betyg till och kommer att börja på gymnasiet i höst.

Calle (20 år) har kontakt med arbetsförmedlingen för att få hjälp med jobb. Hoppas att det leder framåt.

Killarna har gått en teorikurs för körkort tillsammans och vi övningskör med båda. Mina hemmakämpare mår bra nu och då mår även vi föräldrar bra.

Jag vet att många tyvärr har en liknande kamp som vi har haft.  Jag hoppas att vår resa kan ge stöd och förmedla hopp och jag hoppas innerligt att inga ska behöva vandra vår väg i framtiden.