Blod, svett och glädjetårar

Blod för att jag lånat ut handskarna till dottern, svett för att jag är otränad, och för att det är värmerekord, och glädjetårar för ja, det finns att vara glad över. När det också finns att vara ledsen över, som det ju ofta gör, då fäller man extra lätt en tår också när något är kul, fint, starkt eller ja ni vet, det bara kommer ibland. På väg in i den där åldern också, så både svettas och tåras det lite väl tycker jag. I det första syftar jag på härligt utmanande kvällsdressyrkurs som nyss gick av stapeln. Från att inte få ihop koordination- och motorik i ridningen, gilla och fatta med huvudet, men inte få kroppen att lyda, när det gäller vår nya linje på ridskolan, till att flyta fram, med stöd i båda tyglarna och i alla fall stundvis känna att det går att länga ut, och samla ihop, utan större krusiduller. På ridskolan jobbar instruktörerna hårt nu utifrån tanken om att man ska ha hästen med sig, arbeta med naturlighet, flow, avspänning och samling om vart annat, rida mer på ytterhjälper för att få en häst som går på båda tyglarna och i balans. De går på kurs, och kommer hem och lär oss, precis som det ska vara. Så kul, så svårt, och så inspirerande. Och hästarna? De älskar det ju förstås.

Dottern och kompisen hjälpte till på ett barnläger här om veckan, så rackarns duktiga, och som belöning fick de en långtur i skogen på ponnyer som, också de, verkade som de aldrig gjort annat. Det blev sista goa hästhelgen innan bete och riktigt sommarlov och det värmer fortfarande i magen. Nu är det så varmt att ridning känns överskattat. Apropå denna värme, kan det inte bara ta och regna lite nu, eller inte lite, mycket? Till och med katten är trött och grinig och det här liknar ju ingen sort. Jag tar det, kalla mig tråkig, men alltså detta är oroväckande, och i alla fall för mig, väldigt varmt.

Desto roligare då att skriva häst-noveller för Min Häst som jag gör när jag inte skriver annat. Roligt för att det för många av oss, så som det var i de yngre åren, är en helt nödvändig tidning. Så var det för mig då, dottern har passerat det stadiet nu, och det skulle vara roligt att höra dagens unga. Jag drömde, lärde mig något, njöt av teckningarna och ja, som sagt, nödvändig. Apropå skriva så har även berättelsen om Ella som tycker att hon redan kan rida kommit blivit till bok nu. Kommer i slutet på augusti på fina Kikkuli förlag. Boken har kommit till med bästa fotografen Göran G Johansson och hans magiska fotografier. Vi fick vara med i lokalblaskan här om dagen, med prat om boken, och sporten förstås. Den fina och braiga, som vi som håller på inte kan vara utan. Läs artikeln om du vill!

https://www.lt.se/artikel/kultur/hastar-och-ridning-i-ny-bilderbok-man-kan-lasa-tillsammans-och-fantisera-mer-bara-genom-bilderna

Nu ska jag härda ut i värmen, jag vill inte klaga för jag tänker på alla som har djur och oroar sig för foderbrist, på alla gamla eller andra som inte så lätt kan ta hand om sig själv som förstås kan få det än jobbigare när termometern klättrar upp över 30-strecket. Låt oss värna miljön, hjälpa varandra, och komma ihåg att ge hästarna vatten i hagarna. Snart vänder det, det måste det, och snart blir det fin och krispig sensommar, början på hösten, och då är det fint att rida igen. Jag längtar.

Susanne Larsson

Stallmamma som skriver för funktionshinderområdet,

och om hästar och ungar förstås.

Annonser

5 av 5 för novellsamlingen

sus

villivonkansbooks
Tio noveller om ungdomar, hästar och ridning samlat i en liten bok. Hästar, hästar, hästar, för mig finns det inget bättre. Redan som tvååring blev jag besatt av hästar och idag 38 år senare, är det fortfarande likadant. Dessa fina noveller skulle mitt 10-åriga jag ha slukat och läst om och omigen. Känslan för hästen, miljöerna och hela sammanhanget är oerhört bra fångat. Även som vuxen slukade jag dessa noveller och drömde mig bort. Läser sällan noveller, men är de i den här stilen läser jag dem mer än gärna! En perfekt bok att sätta i händerna på de yngre hästälskarna! Ett extra plus i kanten är att den inte känns särskilt tjejig, här är det även killar som gillar hästar och längtar till stallet! Rekommenderas!
Den får full pott 🐴🐴🐴🐴🐴 i betyg (av 5) 👌

En fin bok med tydligt barnperspektiv

skall

barnbokstips
Otto kommer hem och hittar sin mamma gråtandes i köket. Det känns konstigt när vuxna gråter. Mamma berättar att hon har fått cancer och behöver opereras. Vi får följa Otto, hans känslor och funderingar när mamma opereras, är trött och sjuk, tappar håret på grund av cellgifterna och hur skönt det känns när mamma börjar må bättre igen. Barnen tyckte boken var bra och lite sorglig. Vi pratade om cancer och de vi känner som haft cancer och blivit friska, men också om de som förlorade kampen. En fin bok med tydligt barnperspektiv och som jag tror många familjer med en vuxen som har cancer kan känna igen sig i. Böcker kan vara en tröst och när man kan känna igen sig kan man förhoppningsvis känna sig mindre ensam.
Illustrationerna visar Ottos vardag med en sjuk mamma och speglar hans känslor. En bok vi rekommenderar! Det enda jag störde mig på eftersom jag själv äntligen lärt mig säga förskola istället för dagis är att just ordet dagis används i boken. En liten sak kanske men jag vet att det är viktigt för förskolepersonal och det är ju faktiskt rätt lätt att byta ut dagis mot förskola.
Oavsett en fin och bra bok om en skitsjukdom som drabbar för många familjer!

Sluta med napp

snutta

barnbokstips

Börja sluta snutta är en av flera i en serie peppböcker för de yngre. Böckerna vill väcka barns motivation i olika vardagliga situationer. I den här boken handlar det om att sluta med napp. Boken är på rim och det gillar vi! Konkreta tips på hur man kan ta tag i det här med att sluta med napp och det finns ju några som behöver napparna mer. Vilka får ni se om ni läser boken!

Tur är det att Lea och Elliot har varandra

lea

prickenskompisar

Se upp för pirater! När Lea och Elliot är och badar händer de mest underliga saker. Helt plötsligt befinner de sig på Nilen och måste slåss mot både krokodiler och starka strömmar. Tur är det att Lea och Elliot har varandra så de kan hjälpas åt med dessa faror! 🐠🐟🐠 ”Lea Lejontämjare på badhuset” av Lotte Lannerberth och Johanna Rehn

Fin och mysig

lull.jpg

barnbokstips

Superfin hästbok för de minsta barnen! Maria Andersson Keusseyan har både illustrerat och skrivit. Vi älskar hennes stil här hemma och det här är en fin och mysig bok om hästar och stallet. Rekommenderas verkligen till alla yngre barn vare sig man gillar hästar eller ej! Nu längtar vi efter häst ännu mer!

Glad av djur

 

Jag möter en gammal kollega och hans hund snufsar och rufsar runt mina ben. En kärleksfull slick, en glad blick, och hopp iväg för att grufsa lite på några som står och pratar en bit bort. Hemma kommer katten och jam-pratar, låter nästan som en höna, stryker sig uppfordrande men också, kärleksfullt, mot mina ben. Visst, han vill ha mat, men är också uppenbart pratsugen, och glad att se mig. I stallet hummar herr farbror fin-hästen mjukt när jag kommer på gången, han trycker sitt stora huvud mot min mage, låter mig klia honom bakom öronen och längs den långa halsen, tuggar morötterna han får länge och muffar kärleksfullt runt med mulen sen. Över mina händer, upp mot ansiktet där han håller sig kvar och låter mig blåsa honom i näsborren, och far vidare ner över mina fickor med sin torra varma känsliga mule. Han vill ha mer morot men pockar bara, säger ingenting om att de är slut, och fortsätter umgås som bara en häst kan. Man blir glad av djur. För en stund glömmer jag hemska nyheter, stressen i vardagen, tråkiga måsten och sådant jag inte har lust med men borde.

Under ett metod-seminarium, där en av texterna råkade handla omridterapi, lär jag mig att frågan om det etiskt riktiga i att rida, om att tvinga hästen, blivit så stor att många överväger att sluta, eller i all fall letar vägar och lösningar för att få hästen själv att vilja.

Där hamnar inte jag, djur är djur och jag behöver leda, men ABSOLUT tycker jag om känslan av samspel, samarbete och att arbeta så att hästen tycker om det vis på vilket vi tar oss fram. Oavsett om det är på ridbanan eller i skogen. Det är kul att lära nytt. Och kul att finnas på en ridskola där personalen tycker om att lära nytt, och vill lära oss som finns där. Så är det hos oss, och det är värt något. Jag hoppas även de som fortfarande sitter fast i det gamla, tron på härskandet, som viftar eller till och med drämmer till hästen när den inte gör precis som de vill, tänker om och förstår hur onödigt, och omodernt, det är. Jag hoppas det får känn på hur roligt det är att umgås med häst, och djur i största allmänhet, när det sker utan kamp, spänning och till och med rädslor.

Seminariet, även om metod stod i fokus, pekade förstås på nyttan med ridterapi, men det visste vi ju redan.

För övrigt är jag i tagen med fina fotograf Göran G Johansson. Göran som plåtat i den kommande lilla boken om barn och häst, om att rida på ridskolan och tycka att man kan allting själv (Kikkuli förlag förstås). Underbara bilder som är en ynnest att skriva till. Vi drömmer om fler böcker nu, och det brukar bli något när vi sätter igång att drömma. Jag ska bara få till ett annat litet manus först…och drömma lite vidare om att rida mer för det står högt på önskelistan just nu. Hej och hå. Ha det gott alla, av med täcken och njut av sommarvarma hästar – det ska jag försöka göra.

Susanne Larsson

Stallmorsa och författare med

inriktning mot hästar och funktions-

hinderområdet.

 

 

.

Peppbok om att sluta snutta

snutta

villa_frejas_bokblogg

”Börja sluta snutta” är en söt pepp-bok på rim för de yngsta. Peppböckerna vill med hjälp av barnets egen motivation locka fram kraften att vilja prova på att… Det finns ett flertal titlar i serien. ”Börja våga själv”, ”Börja bajs pottan”, ”Börja smaka på” och så vidare. Sluta med napp kommer Milo inte att ha svårt för eftersom han inte ens har börjat. Däremot sluta tutta på mig… Det blir en utmaning. Men vi har inte bråttom, varken han eller jag.

Glädje för de minsta

lu

booksandpastry

Lullan och hästarna i stallet är en gullig bilderbok med hästar för de allra minsta (0-3 år). I boken får man följa Lullan under hennes besök i stallet och när hon pysslar med hästarna. Den ger en inblick i hur hästar bor, sover och vilken omsorg de behöver. Texterna i boken är korta och beskrivande. Författaren har även gjort de fina bilderna.

Den här boken kommer att få de unga hästälskarna att gnägga av glädje.